Jag vet inte hur jag ska förklara. Det känns så tomt. Ingenting är som förut. Varför lämnade jag paradiset? Jo juste, jag hade inget val. Jag blev förd bort från det. 
Jag är inte rädd för att jag aldrig ska träffa mina kompisar igen, det kommer jag göra. Det har jag gjort. Jag är rädd för att jag vet att jag inte kommer komma tillbaka, det skrämmer mig. Att veta att stället där jag var lycklig, är borta och kommer aldrig igen. Jag vill inte vara hemma. Jo förresten, jag vill vara hemma, hemma där jag verkligen hör hemma, för det är inte här. Verkligen inte. Jag vill hem, hem till Husarö.